Annons
Annons

För dem som har läst Kalle Anka ett tag är Cèsar Ferioli ett välkänt namn. Ferioli gör serier både för Kalle Anka & C:o och Kalle Ankas Pocket och är känd för att teckna både Kalle och Musse, och vara en av dem som behärskar det bäst. Vi har haft turen att få en intervju med honom!


Hej Ferioli! Vad har du för bakgrund som serietecknare?

I början jobbade jag för Recreo Studios. Där lärde jag mig yrket. Mina första uppdrag gjorde jag åt Pif et Hercule, en fransk serietidning; Topolino, den italienska Kalle Anka-tidningen, plus att jag gjorde några Disney-serier åt Ehapa, det tyska Disney-förlaget. I studion tog jag också några ströjobb. Särskilt minns jag några Asterix-illustrationer. 1984 lämnade jag Recreo och började i Comicup Studio. Där gjorde jag Disney-serier för Oberon i Nederländerna och Le Journal de Mickey, den franska Kalle Anka-tidningen, där jag för det mesta gjorde Musse-serier i Claude Marins stil och rörde mig bort från sjuttiotalsstilen, vilket inte var så populärt. Så småningom visade det sig att Helge Barner från Egmont, det nordiska Disney-förlaget, var intresserad av mina teckningar och tog kontakt. Det var år 1988 och sedan dess har jag bara jobbat direkt för de nordiska tidningarna Kalle Anka & C:o, Donald Duck & C:o och Anders And & C:o. De senaste åren har jag, på grund av brist på jobb, jobbat lite för Sanoma, det holländska Disney-förlaget. Nu är jag inblandad i ett nytt projekt där jag tecknar serier baserade på Angry Birds för det finska spelföretaget Rovio.

 


När började du göra Disney-serier och varför?

Det var kanske 1980. Då gjorde jag en längre serie för Topolino, “L’isola dei sogni sfuggenti”, på svenska Den flytande ön. Som barn älskade jag allt som var Disney, men på den tiden tänkte jag aldrig på hur svårt det är att lära sig rita så!

 


Kan du berätta lite om processen när man gör en serie?

Jag är fortfarande “old school” så jag använder inte ritplatta eller andra sorters elektroniska hjälpmedel. Allt jag använder är papper, blyertspenna, tusch och stålpenna. Den enda skillnaden mellan hur jag jobbade förut och hur jag jobbar nu är att nu scannar jag serierna och använder Photoshop till att rensa upp, rama in och komponera sidorna samt fylla i de svarta fälten. Till slut skickas serien till redaktören för godkännande.

 

En speciell sak med dina serier är att du har låtit vår älskade anka och kära mus vara med i samma serie. Vad tycker du om den oskrivna regeln att Kalle och Musse inte får vara med i samma serie?

Det är egentligen ingen sträng regel. Innan jag gjorde det tror jag att både Gottfredson och Paul Murry och flera andra har gjort det. Jag håller med om att det inte är ett vanligt sätt att tänka på; att Kalle och Musse hellre uppträder var för sig; men det varierar från tid till tid.


Serieutdrag

 

Har du någon favorit-Disney-tecknare eller -Disney-serie av en annan tecknare?

Först och främst hela Carl Barks och Floyd Gottfredsons produktioner. De skapade universet och nådde höjder som jag anser är omöjliga att överträffa. Ett rikt universum där du kan hitta så många duktiga konstnärer. Daniel Branca, Marco Rota, Giorgio Cavazzano, Kari Korhonen, Daan Jippes, Paul Murry, Clause Marin, Al Taliaferro, Don Rosa, Romano Scarpa … och många fler!

 

Serieutdrag

 

Har du någon favorit bland dina egna serier?

Jag minns många väldigt bra. Shamboria och Myternas ö bland andra, men jag hoppas att min bästa inte är gjord än.

 

Historierna om landet Shamboria gavs ut i Kalle Anka & C:o mellan 1998 och 2006. Myternas ö var en serie om nio episoder som gick i Kalle Anka & C:o 2003.

 

Har du några tips till unga som vill göra serier?

Bara teckna, teckna mycket. Och om det är möjligt, lär känna en bra tecknare. Det är den bästa genvägen till att bli bra. Det är i och för sig svårt eftersom de flesta serietecknare är ensamvargar … En serie är en historia och viktigaste att tänka på är att du berättar en historia för läsaren. Hur bra tecknare du än är måste du använda dina färdigheter till att göra historien så tilltalande och lätt att förstå som möjligt. Att använda sina konstnärliga färdigheter bara för att förbluffa läsaren och glömma själva historien är en stor tabbe jag sett många konstnärer begå.

 

Annons
Annons